Shopping Basket
Your Basket is Empty
Quantity:
Subtotal
Taxes
Delivery
Total
Allt om ett friskt liv
Blog
Yoga veckobrev 12 VT-15 Om yoga, Irland och en viktig mineral
| Posted on 30 April, 2015 at 9:31 |
comments (135)
|
 Vi är nu
tillbaka från yogaresan till Connemara och klasserna och hälsorådgivningen är
igång som vanligt. Det var fantastiskt roligt för mig att få dela med mig av
den underbara miljön och naturen i Connemara, och att yoga på denna helande
plats. Morgnarna började med en dignande frukostbuffe’, sedan blev det
yogasessioner och vi fokuserade på att läka och balansera kroppen genom
chakrana och de fem elementen mycket med inspiration av hav och berg runt
omkring oss. Efter lunch följde utflykter och vi hann med både att besöka ett
närbeläget slott med marker, bestiga berg, vandra på stranden, rida ut till en
ö, besöka Roundstone och Clifden. Middagarna är ett kapitel för i sig, men man
kan väl säga att ingen behövde gå hungrig. Ett fint sammanträffande var också
att Irlands president valde att semestra på hotellet samtidigt som vi var där. Han
uppskattar den vackra miljön vid havet och att komma bort lite för att skriva.
Vi hade sviten bredvid varandra och kan därför meddela att han varken snarkar
eller festar om nätterna – tvärtom en alldeles förtjusande man.Nu tänkte
jag skriva lite om ett ämne som jag tror kan vara av intresse: Magnesium är
en av de viktigaste mineraler som våra kroppar behöver. Magnesium är involverad
i över 300 olika processer som stödjer kroppens funktioner. Tyvärr är vi ofta
låga på magnesium utan att känna till det. En av de största anledningarna till
brist är att stressreaktioner i kroppen använder upp extra mycket magnesium och
samtidigt försämrar upptaget av den magnesium vi får i oss genom födan. Brist
på magnesium skapar sedan en negativ kedjereaktion eftersom brist på magnesium
kan ge oroskänslor vilket sedan skapar ytterligare stress. Andra orsaker som
gör att magnesiumupptaget försämras eller drivs ut i urinen är p-piller,
vätskedrivande medel, alkoholkonsumtion, magsyrehämmande medel och antibiotika.
Det finns oerhört många kliniska studier på magnesium och implikationer vid
brist och sambandet med olika sjukdomar, och här kan diabetes och
prostatacancer vara värda att nämna. Här är några av symptomen på att man behöver
öka intaget av magnesium: ·
Muskelkramp
och sendrag – magnesium hjälper till med muskelavslappning och om detta inte
sker så drar muskler ihop sig i okontrollerade spasmer. Många lider också av
”pirr i benen” sk Restless Legs Syndrome vilket är en av de största orsakerna
till störd sömn. Även här kan magnesium hjälpa, ihopdragna muskler påverkar
kärl och nervbanor vilket ger en obehagskänsla. Företeelsen av ”pirr i benen”
brukar också stå i korrelation med upplevd stress. Dessutom är magnesium
viktigt vid funktionen att slappna av och vidga blodkärlen. Väl värt att pröva
vid RLS. ·
Dålig
sömn – magnesium spelar en viktig roll för centrala nervsystemet och svårt att
somna in och/eller vaknar under natten, kan vara ett symptom på brist.
Magnesiums avslappnande effekt gör också att ett magnesiumtillskott är optimalt
att inta vid sänggåendet. Av den här anledningen kan även mental oro balanseras
genom ökat intag och man kan slippa oroliga tankegångar som stör god sömn. ·
Högt
blodtryck – många personer som annars lever hälsosamt kan lida av högt
blodtryck som kan bero på magnesiumbrist. Anledningen är att blodkärlen är mer
ihopdragna vilket ökar trycket. Magnesium är även involverat vid
elektrolytbalansen och vid obalans kan blodtrycket bli för högt. ·
Oregelbundna
hjärtslag – arrytmi verkar vara på ökning och en av anledningarna kan vara att
hjärtat som ju är en muskel inte fungerar optimalt vid för lågt magnesium
vilken ju understödjer både muskler och kärls korrekta funktion. ·
Förstoppning
– tarmen drar ihop sig för hårt vilket försvårar en effektiv rörelse vid tarmtömningen.
Dessutom behövs magnesium för att dra vätska från tarmväggen för att hjälpa
till med tömningen, avföringen blir alltså för torr vid magnesiumbrist. En
dålig kombination som skapar förstoppning och hård mage. ·
Hjärndimma
– magnesium har visat sig skydda hjärnans neuroner och kan var viktig för att
förebygga kognitiva problem. Dessutom har studier visat att magnesium hjälper
vid olika neurologiska problem som adhd, aggressioner, depression och
nervositet. Studier visade också på positiv effekt vid PMS besvär som humörsvängningar,
svullnad och huvudvärk. Magnesium finns som tillskott i olika former – brustabletter, tabletter,
kapslar, flytande, spray. Finns att köpa både i mataffärer, apotek och
hälsokost. Oftast föredrar jag en bra hälsokostaffär om man vill undvika
onödiga tillsatser och hitta en form som fungerar för en själv och är
lättupptaglig, men det viktigaste är ända att börja göra något åt
magnesiumbristen om man lider av någon eller några av ovanstående symptom. Följ
doseringen som ofta är från 400mg till 1000mg, pröva dig fram och se vad som är
en bra dos för dig som gör att besvär försvinner. Mat som innehåller goda mängder magnesium är alla gröna bladgrönsaker
eftersom magnesium formar klorofyll, även nötter, frön, bönor, fullkornsgryn,
och mörk choklad +70% – yes! Därmed önskar jag alla läsare en riktigt trevlig Valborg och 1 maj! Siri Simran Malmhake |
Sömn och återhämtning Yoga brev 11 VT-15
| Posted on 9 April, 2015 at 7:16 |
comments (216)
|
Yoga
veckobrev 11 VT-15 Mer om sömn
och återhämtningsforskning  Fortsätter
på temat sömn och lite om vad föreläsarna berättade på Stressforskningsdagen
anordnad av Stressforskningsinstitutet på Stockholms Universitet 26/3-15.Helena
Schiller doktorand i Folkhälsa forskar på hur sömnkvaliteten påverkar
dagtidsfunktionerna och den allmänna hälsan. Bland annat om minskad arbetstid
med bibehållen lön påverkar sömnen, och denna studie pågår i två år. Man
forskar också på alternativa metoder som KBT behandling och sömnskola, och om
dessa kan motverka trötthet på arbetet och på så sätt lägga en hållbar grund
för välmående, arbetsprestation och arbetsmotivation. Överhuvudtaget verkar
resultaten visa att lära sig stresshantering och även KBT ger bättre resultat
på sikt än läkemedel, och därför bör dessa modaliteter erbjudas på
vårdcentraler och övrig närvård som företagshälsa vilket är de första instanser
patienter söker sig till. Sömnproblemen
har ökat i hela befolkningen och användningen av sömnmedel är stor i Sverige.
Cirka hälften av sökande har problem att släppa tankar på jobbet, fler kvinnor
än män har sömnsvårigheter, och andelen är högre hos yngre kvinnor. 10-11% lider
av insomni och av dessa står kvinnor för den dubbla mängden. Den
västerländska stressen med dess medföljande problematik har dessutom börjat
visa sig i Kina, Japan och Indien. Och man menar nog mellan raderna att kvinnor
behöver verktyg för att lära sig hantera stress om det ska fungera väl i
karriären. Den sista
föreläsningen stod professor Petra Lindfors för, och hennes forskning centrerar
kring psykobiologiska mekanismer, hälsorelaterade besvär och välbefinnande
bland studerande samt yrkesarbetande vuxna och problematiserar kring kön,
social position och etnicitet. Andra områden inkluderar hur positiv psykologi,
beteendemedicin och hälsofrämjande interventioner kan förbättra sömnen. Petra talade
en del om sambandet mellan bristande återhämtning vilket leder till sömnproblem
vilket sedan kan leda till hjärt och kärlproblem. Sömnen och god återhämtning
är alltså av största vikt för hälsan. Man kan vara återhämtad på olika sätt men
den grupp som vid självskattning uppfattade sig som ”trött” visade också mer
belastning rent fysiskt. Alltså hänger upplevelse och fysiologiskt uttryck ihop
vilket jag skrivit lite om tidigare när det gäller inflammationscytokiner och
självskattad hälsa. Den här tröttheten som upplevs innebär att kroppens
biomarkörer visar en förslitning i alla dess system så kallad alostatisk
belastning, något som brukar ske naturligt från 40 års ålder men som alltså kan
ske tidigare eller i större utsträckning vid dålig återhämtning. Tyvärr har
man inte fått anslag för att forska vidare på den grupp som inte hade problem
med sömn eller återhämtning – det tycker jag är synd för visst är det väl lika
viktigt att ta reda på vad som gör att man slipper problem? Professor
Lindfors ansåg att lösningen till problemet med stress i samhället också måste
angripas från olika nivåer- både individuellt, i gruppen och från samhället. Och
här kan jag bara hålla med, vi måste alla ta ansvar och inte bara klaga på
stressen – vad gör man för att faktiskt ta tag i det på individnivå, för
barnen, i arbetsgruppen, ledningen, och på folkhälsonivå? Samtalet behöver
börja på riktigt om attityd, självinsikt, värderingar osv. Inte minst eftersom
stressnivåerna ligger som högst hos de unga som i många fall mår rejält dåligt –
vad är det för samhälle vi skapat och vad behöver vi göra för att vända
trenden? Jag förstår
att man inte under denna dag kunde ta upp alla fakta kring sömn men tyckte ändå
det lyste med sin frånvaro informationen att kvinnor i regel producerar cirka
hälften den mängd serotonin som män genomsnittligt gör. Detta har stor
implikation på sömnen eftersom det är en signalsubstans som ger lugn,
stresstålighet och avslappning. Dessutom försvagas serotonin produktionen
ytterligare av stress. Inom ayurvedan och naturmedicinen finns naturliga sätt
att boosta serotonin genom kosten och naturliga tillskott, och man tittar även
på om hormonella obalanser påverkar personens sömn. Vill också tillägga att
forskning funnit att långvariga utövare av yoga i medeltal har en biologisk
ålder 12 yngre än den kronologiska, alltså sker alostatisk belastning till
lägre grad än ”normalt”. Här är några
enkla råd att göra till vana, vid långvariga problem behövs en mer ingående
konsultation för bästa resultat samt specifika stresshanteringstekniker. ·
Använd
ghee (klarnat smör) ca 2/3 matskedar om dagen i maten och till matlagning. Ghee
är ren smörolja vilket är samma sak som butyrsyra vilket är en aminosyra som
bland annat främjar serotonin produktionen. ·
Varva
ned utan elektronik minst tre timmar innan sänggående som inte ska vara senare
än 22.00 ·
Låt
belysningen bli dämpad, ta eventuellt en liten kvällspromenad och/eller lugna
yogastretchar, pranayama andning vänster näsborre, meditera ·
Varm
mjölk (animalisk eller vegetabilisk) med ½ tskd mald kardemumma och 1 kryddmått
mald muskot ·
Dusch
eller bad, smörj in kroppen med olja, häll gärna i några droppar lavendel eller
kamomill essentiell olja ·
Skölj
fötterna i kallt vatten, massera med varm olja typ oliv eller raps ·
Massera
skalpen ·
Håll
sovrummet fritt från elektronik ·
Låt
sovrummet vara en vacker och ren plats för vila ·
Läs
något lugnt och upplyftande innan lampan släcks, t ex poesi eller reseskildring Med detta önskar jag en god natts sömn, och lyckas du ändå inte få till
det så är du välkommen att kontakta mig för hjälp genom flera modaliteter för
att återerövra sömnen och den viktiga återhämtningen – hälsostatus analys,
hormonanalys, kost, livsstil, yoga, meditation, avslappning, stresshantering,
mindfulness, kroppsbehandlingar och healing. www.simrancenter.com Siri Simran Malmhake |
Yoga veckobrev 8 VT-15 Stressforskningsdagen
| Posted on 28 March, 2015 at 8:05 |
comments (115)
|
 Yoga
veckobrev 8 Vt-15 Stressforskningsdagen I torsdags
26 mars deltog jag på Stressforskningsdagen på Stockholms Universitet. Stressforskningsinstitutet
installerades 2006 på samhällsvetenskapliga fakulteten på SU med uppdrag att
forska mer om stressens inverkan på folkhälsan. Man jobbar tvärvetenskapligt
och mycket i samarbetet med Karolinska Institutet där man gemensamt bedriver
forskning inom området arbete, stress och hälsa. Andra frågeställningar som
undersöks är effekten av olika psykosociala exponeringar och biologiska
mekanismer. Temat för
årets öppna föreläsningsdag var ”Kvinnor, stress och sömn”. Första föreläsaren
ut på plan var Anna Nyberg, med dr och leg psykolog, som forskar på kvinnliga
chefer och arbetsrelaterade och individuella faktorer som påverkar
karriärutveckling och hälsa. Lite kort kan jag återberätta att flest kvinnliga
chefer finner man inom kommun och landsting medan de manliga finns inom
organisation och näringsliv. Kvinnliga chefers årslön ligger i medeltal 100 000
kronor lägre än mäns. Kvinnliga chefer arbetar fler timmar oavlönat i hemmet än
männen. Kvinnorna har fler sjukskrivningar, och deras stresshormoner ökar innan
och efter arbetet. För att nå befordran så är hög utbildning viktig för kvinnor
och för män bland annat att inte vara rädd för konflikter med chefen. Män i
chefsposition har statistiskt bättre hälsa än medeltalet medan detta inte är
fallet med de kvinnliga cheferna. Anna Nybergs
råd till presumtiva kvinnliga chefer var att ha koll på dubbelarbetet och att göra
prioriteringar som befrämjar fortsatt hälsa. Nästa talare
var Rikard Wicksell som också han är med. dr. och leg psykolog och är verksam
på sektionen för beteendemedicinsk smärtbehandling på KS. Man använder ACT, Acceptance
and Commitment Therapy, vid kroniska smärttillstånd hos både vuxna och barn som
övrig sjukvård inte kunnat hjälpa. För vissa personer biter inte ens mycket
starka smärtlindringsmedel, och det finns personer man inte heller vet varför
de har ont. Tyvärr är denna slags smärta nästan lika vanlig hos barn och unga
som vuxna. Man ser inte någon skillnad mellan män och kvinnor förutom vid
fibromyalgi där 80% är kvinnor. ACT är en del av KBT alltså kognitiv beteende
terapi. Eftersom kronisk smärta allvarligt påverkar individens liv som blir mer
och mer inskränkt, man vågar och kan inte göra saker man förut gjort, så
hjälper ACT att bryta den nedåtgående spiralen mer eller mindre genom att helt
enkelt ”do it anyway”. Jag gillade frågorna som ställs för att personen själv
ska nå detta tuffa beslut att leva med och acceptera smärtan – ”vem vill du
vara?” ”när är du stolt?” ”vad vill du göra med resten av livet som är x antal
dagar?” ”vem vill du vara för din familj?” funderingar som vi alla kan behöva
göra. Vad som
också var av intresse för mig personligen som studerar neurovetenskap var att
hjärnavbildning visade att främre pannloberna engagerades vid fungerande ACT –
och det är ju det vi tränar på när vi gör kundalini yoga också. Det var även
intressant att forskning på KI pågår om inflammationscytokinernas påverkan på
smärttillstånd. Och om dessa cytokiner som jag skrivit om i tidigare veckobrev
fick jag en liten pratstund med doktor Wicksell om. Jag tänker att det måste
även vara av värde med inflammationsdämpande kost och stresshanteringsaktiviteter
som yoga och meditation (vilket också visat sig inflammationsdämpande),
samtidigt som samtal och beteendeförändrande interventioner. Som sagt allt
hänger ihop hos oss människor och vi behöver alltid se till helheten för
varaktiga positiva förändringar. Vidare talade
Helena Schiller doktorand på folkhälsa om sömnbristens påverkan på
dagtidsfunktioner och Petra Lindfors professor i psykologi pratade om
återhämtning och kopplingen mellan hjärna och kropp, men mer om detta berättar
jag i nästa veckobrev. Yogaveckan som
följer kommer vi också fokusera på kundalini yogans teknologi för bra sömn och
jag tar även upp ayurvedas råd vid stress och sömnproblematik. Så ha det bra till
dess! Siri Simran
Malmhake |