Shopping Cart
Your Cart is Empty
Quantity:
Subtotal
Taxes
Shipping
Total
There was an error with PayPalClick here to try again
CelebrateThank you for your business!You should be receiving an order confirmation from Paypal shortly.Exit Shopping Cart

Stockholm

Allt om ett friskt liv

Blog

Yoga veckobrev 12 VT-15 Om yoga, Irland och en viktig mineral

Posted on 30 April, 2015 at 9:31 Comments comments (0)
Vi är nu tillbaka från yogaresan till Connemara och klasserna och hälsorådgivningen är igång som vanligt. Det var fantastiskt roligt för mig att få dela med mig av den underbara miljön och naturen i Connemara, och att yoga på denna helande plats. Morgnarna började med en dignande frukostbuffe’, sedan blev det yogasessioner och vi fokuserade på att läka och balansera kroppen genom chakrana och de fem elementen mycket med inspiration av hav och berg runt omkring oss. Efter lunch följde utflykter och vi hann med både att besöka ett närbeläget slott med marker, bestiga berg, vandra på stranden, rida ut till en ö, besöka Roundstone och Clifden. Middagarna är ett kapitel för i sig, men man kan väl säga att ingen behövde gå hungrig. Ett fint sammanträffande var också att Irlands president valde att semestra på hotellet samtidigt som vi var där. Han uppskattar den vackra miljön vid havet och att komma bort lite för att skriva. Vi hade sviten bredvid varandra och kan därför meddela att han varken snarkar eller festar om nätterna – tvärtom en alldeles förtjusande man.

Nu tänkte jag skriva lite om ett ämne som jag tror kan vara av intresse:

Magnesium är en av de viktigaste mineraler som våra kroppar behöver. Magnesium är involverad i över 300 olika processer som stödjer kroppens funktioner. Tyvärr är vi ofta låga på magnesium utan att känna till det. En av de största anledningarna till brist är att stressreaktioner i kroppen använder upp extra mycket magnesium och samtidigt försämrar upptaget av den magnesium vi får i oss genom födan. Brist på magnesium skapar sedan en negativ kedjereaktion eftersom brist på magnesium kan ge oroskänslor vilket sedan skapar ytterligare stress. Andra orsaker som gör att magnesiumupptaget försämras eller drivs ut i urinen är p-piller, vätskedrivande medel, alkoholkonsumtion, magsyrehämmande medel och antibiotika. Det finns oerhört många kliniska studier på magnesium och implikationer vid brist och sambandet med olika sjukdomar, och här kan diabetes och prostatacancer vara värda att nämna.

 Här är några av symptomen på att man behöver öka intaget av magnesium:

·         Muskelkramp och sendrag – magnesium hjälper till med muskelavslappning och om detta inte sker så drar muskler ihop sig i okontrollerade spasmer. Många lider också av ”pirr i benen” sk Restless Legs Syndrome vilket är en av de största orsakerna till störd sömn. Även här kan magnesium hjälpa, ihopdragna muskler påverkar kärl och nervbanor vilket ger en obehagskänsla. Företeelsen av ”pirr i benen” brukar också stå i korrelation med upplevd stress. Dessutom är magnesium viktigt vid funktionen att slappna av och vidga blodkärlen. Väl värt att pröva vid RLS.
·         Dålig sömn – magnesium spelar en viktig roll för centrala nervsystemet och svårt att somna in och/eller vaknar under natten, kan vara ett symptom på brist. Magnesiums avslappnande effekt gör också att ett magnesiumtillskott är optimalt att inta vid sänggåendet. Av den här anledningen kan även mental oro balanseras genom ökat intag och man kan slippa oroliga tankegångar som stör god sömn.
·         Högt blodtryck – många personer som annars lever hälsosamt kan lida av högt blodtryck som kan bero på magnesiumbrist. Anledningen är att blodkärlen är mer ihopdragna vilket ökar trycket. Magnesium är även involverat vid elektrolytbalansen och vid obalans kan blodtrycket bli för högt.
·         Oregelbundna hjärtslag – arrytmi verkar vara på ökning och en av anledningarna kan vara att hjärtat som ju är en muskel inte fungerar optimalt vid för lågt magnesium vilken ju understödjer både muskler och kärls korrekta funktion.
·         Förstoppning – tarmen drar ihop sig för hårt vilket försvårar en effektiv rörelse vid tarmtömningen. Dessutom behövs magnesium för att dra vätska från tarmväggen för att hjälpa till med tömningen, avföringen blir alltså för torr vid magnesiumbrist. En dålig kombination som skapar förstoppning och hård mage.
·         Hjärndimma – magnesium har visat sig skydda hjärnans neuroner och kan var viktig för att förebygga kognitiva problem. Dessutom har studier visat att magnesium hjälper vid olika neurologiska problem som adhd, aggressioner, depression och nervositet. Studier visade också på positiv effekt vid PMS besvär som humörsvängningar, svullnad och huvudvärk.
 
 
Magnesium finns som tillskott i olika former – brustabletter, tabletter, kapslar, flytande, spray. Finns att köpa både i mataffärer, apotek och hälsokost. Oftast föredrar jag en bra hälsokostaffär om man vill undvika onödiga tillsatser och hitta en form som fungerar för en själv och är lättupptaglig, men det viktigaste är ända att börja göra något åt magnesiumbristen om man lider av någon eller några av ovanstående symptom. Följ doseringen som ofta är från 400mg till 1000mg, pröva dig fram och se vad som är en bra dos för dig som gör att besvär försvinner.
 
Mat som innehåller goda mängder magnesium är alla gröna bladgrönsaker eftersom magnesium formar klorofyll, även nötter, frön, bönor, fullkornsgryn, och mörk choklad +70% – yes!
 
Därmed önskar jag alla läsare en riktigt trevlig Valborg och 1 maj!
 
Siri Simran Malmhake

 

Sömn och återhämtning Yoga brev 11 VT-15

Posted on 9 April, 2015 at 7:16 Comments comments (0)
Yoga veckobrev 11 VT-15          Mer om sömn och återhämtningsforskning

Fortsätter på temat sömn och lite om vad föreläsarna berättade på Stressforskningsdagen anordnad av Stressforskningsinstitutet på Stockholms Universitet 26/3-15.

Helena Schiller doktorand i Folkhälsa forskar på hur sömnkvaliteten påverkar dagtidsfunktionerna och den allmänna hälsan. Bland annat om minskad arbetstid med bibehållen lön påverkar sömnen, och denna studie pågår i två år. Man forskar också på alternativa metoder som KBT behandling och sömnskola, och om dessa kan motverka trötthet på arbetet och på så sätt lägga en hållbar grund för välmående, arbetsprestation och arbetsmotivation. Överhuvudtaget verkar resultaten visa att lära sig stresshantering och även KBT ger bättre resultat på sikt än läkemedel, och därför bör dessa modaliteter erbjudas på vårdcentraler och övrig närvård som företagshälsa vilket är de första instanser patienter söker sig till.

Sömnproblemen har ökat i hela befolkningen och användningen av sömnmedel är stor i Sverige. Cirka hälften av sökande har problem att släppa tankar på jobbet, fler kvinnor än män har sömnsvårigheter, och andelen är högre hos yngre kvinnor. 10-11% lider av insomni och av dessa står kvinnor för den dubbla mängden.

Den västerländska stressen med dess medföljande problematik har dessutom börjat visa sig i Kina, Japan och Indien. Och man menar nog mellan raderna att kvinnor behöver verktyg för att lära sig hantera stress om det ska fungera väl i karriären.
Den sista föreläsningen stod professor Petra Lindfors för, och hennes forskning centrerar kring psykobiologiska mekanismer, hälsorelaterade besvär och välbefinnande bland studerande samt yrkesarbetande vuxna och problematiserar kring kön, social position och etnicitet. Andra områden inkluderar hur positiv psykologi, beteendemedicin och hälsofrämjande interventioner kan förbättra sömnen.

Petra talade en del om sambandet mellan bristande återhämtning vilket leder till sömnproblem vilket sedan kan leda till hjärt och kärlproblem. Sömnen och god återhämtning är alltså av största vikt för hälsan. Man kan vara återhämtad på olika sätt men den grupp som vid självskattning uppfattade sig som ”trött” visade också mer belastning rent fysiskt. Alltså hänger upplevelse och fysiologiskt uttryck ihop vilket jag skrivit lite om tidigare när det gäller inflammationscytokiner och självskattad hälsa. Den här tröttheten som upplevs innebär att kroppens biomarkörer visar en förslitning i alla dess system så kallad alostatisk belastning, något som brukar ske naturligt från 40 års ålder men som alltså kan ske tidigare eller i större utsträckning vid dålig återhämtning.
Tyvärr har man inte fått anslag för att forska vidare på den grupp som inte hade problem med sömn eller återhämtning – det tycker jag är synd för visst är det väl lika viktigt att ta reda på vad som gör att man slipper problem?

Professor Lindfors ansåg att lösningen till problemet med stress i samhället också måste angripas från olika nivåer- både individuellt, i gruppen och från samhället. Och här kan jag bara hålla med, vi måste alla ta ansvar och inte bara klaga på stressen – vad gör man för att faktiskt ta tag i det på individnivå, för barnen, i arbetsgruppen, ledningen, och på folkhälsonivå? Samtalet behöver börja på riktigt om attityd, självinsikt, värderingar osv. Inte minst eftersom stressnivåerna ligger som högst hos de unga som i många fall mår rejält dåligt – vad är det för samhälle vi skapat och vad behöver vi göra för att vända trenden?
 
Jag förstår att man inte under denna dag kunde ta upp alla fakta kring sömn men tyckte ändå det lyste med sin frånvaro informationen att kvinnor i regel producerar cirka hälften den mängd serotonin som män genomsnittligt gör. Detta har stor implikation på sömnen eftersom det är en signalsubstans som ger lugn, stresstålighet och avslappning. Dessutom försvagas serotonin produktionen ytterligare av stress. Inom ayurvedan och naturmedicinen finns naturliga sätt att boosta serotonin genom kosten och naturliga tillskott, och man tittar även på om hormonella obalanser påverkar personens sömn. Vill också tillägga att forskning funnit att långvariga utövare av yoga i medeltal har en biologisk ålder 12 yngre än den kronologiska, alltså sker alostatisk belastning till lägre grad än ”normalt”.

Här är några enkla råd att göra till vana, vid långvariga problem behövs en mer ingående konsultation för bästa resultat samt specifika stresshanteringstekniker.

·         Använd ghee (klarnat smör) ca 2/3 matskedar om dagen i maten och till matlagning. Ghee är ren smörolja vilket är samma sak som butyrsyra vilket är en aminosyra som bland annat främjar serotonin produktionen.
·         Varva ned utan elektronik minst tre timmar innan sänggående som inte ska vara senare än 22.00
·         Låt belysningen bli dämpad, ta eventuellt en liten kvällspromenad och/eller lugna yogastretchar, pranayama andning vänster näsborre, meditera
·         Varm mjölk (animalisk eller vegetabilisk) med ½ tskd mald kardemumma och 1 kryddmått mald muskot
·         Dusch eller bad, smörj in kroppen med olja, häll gärna i några droppar lavendel eller kamomill essentiell olja
·         Skölj fötterna i kallt vatten, massera med varm olja typ oliv eller raps
·         Massera skalpen
·         Håll sovrummet fritt från elektronik
·         Låt sovrummet vara en vacker och ren plats för vila
·         Läs något lugnt och upplyftande innan lampan släcks, t ex poesi eller reseskildring
 
Med detta önskar jag en god natts sömn, och lyckas du ändå inte få till det så är du välkommen att kontakta mig för hjälp genom flera modaliteter för att återerövra sömnen och den viktiga återhämtningen – hälsostatus analys, hormonanalys, kost, livsstil, yoga, meditation, avslappning, stresshantering, mindfulness, kroppsbehandlingar och healing.                         www.simrancenter.com 
 

Siri Simran Malmhake

Yoga veckobrev 8 VT-15 Stressforskningsdagen

Posted on 28 March, 2015 at 8:05 Comments comments (0)

Yoga veckobrev 8 Vt-15     Stressforskningsdagen

I torsdags 26 mars deltog jag på Stressforskningsdagen på Stockholms Universitet. Stressforskningsinstitutet installerades 2006 på samhällsvetenskapliga fakulteten på SU med uppdrag att forska mer om stressens inverkan på folkhälsan. Man jobbar tvärvetenskapligt och mycket i samarbetet med Karolinska Institutet där man gemensamt bedriver forskning inom området arbete, stress och hälsa. Andra frågeställningar som undersöks är effekten av olika psykosociala exponeringar och biologiska mekanismer.

Temat för årets öppna föreläsningsdag var ”Kvinnor, stress och sömn”. Första föreläsaren ut på plan var Anna Nyberg, med dr och leg psykolog, som forskar på kvinnliga chefer och arbetsrelaterade och individuella faktorer som påverkar karriärutveckling och hälsa. Lite kort kan jag återberätta att flest kvinnliga chefer finner man inom kommun och landsting medan de manliga finns inom organisation och näringsliv. Kvinnliga chefers årslön ligger i medeltal 100 000 kronor lägre än mäns. Kvinnliga chefer arbetar fler timmar oavlönat i hemmet än männen. Kvinnorna har fler sjukskrivningar, och deras stresshormoner ökar innan och efter arbetet. För att nå befordran så är hög utbildning viktig för kvinnor och för män bland annat att inte vara rädd för konflikter med chefen. Män i chefsposition har statistiskt bättre hälsa än medeltalet medan detta inte är fallet med de kvinnliga cheferna.
Anna Nybergs råd till presumtiva kvinnliga chefer var att ha koll på dubbelarbetet och att göra prioriteringar som befrämjar fortsatt hälsa.

Nästa talare var Rikard Wicksell som också han är med. dr. och leg psykolog och är verksam på sektionen för beteendemedicinsk smärtbehandling på KS. Man använder ACT, Acceptance and Commitment Therapy, vid kroniska smärttillstånd hos både vuxna och barn som övrig sjukvård inte kunnat hjälpa. För vissa personer biter inte ens mycket starka smärtlindringsmedel, och det finns personer man inte heller vet varför de har ont. Tyvärr är denna slags smärta nästan lika vanlig hos barn och unga som vuxna. Man ser inte någon skillnad mellan män och kvinnor förutom vid fibromyalgi där 80% är kvinnor. ACT är en del av KBT alltså kognitiv beteende terapi. Eftersom kronisk smärta allvarligt påverkar individens liv som blir mer och mer inskränkt, man vågar och kan inte göra saker man förut gjort, så hjälper ACT att bryta den nedåtgående spiralen mer eller mindre genom att helt enkelt ”do it anyway”. Jag gillade frågorna som ställs för att personen själv ska nå detta tuffa beslut att leva med och acceptera smärtan – ”vem vill du vara?” ”när är du stolt?” ”vad vill du göra med resten av livet som är x antal dagar?” ”vem vill du vara för din familj?” funderingar som vi alla kan behöva göra.

Vad som också var av intresse för mig personligen som studerar neurovetenskap var att hjärnavbildning visade att främre pannloberna engagerades vid fungerande ACT – och det är ju det vi tränar på när vi gör kundalini yoga också. Det var även intressant att forskning på KI pågår om inflammationscytokinernas påverkan på smärttillstånd. Och om dessa cytokiner som jag skrivit om i tidigare veckobrev fick jag en liten pratstund med doktor Wicksell om. Jag tänker att det måste även vara av värde med inflammationsdämpande kost och stresshanteringsaktiviteter som yoga och meditation (vilket också visat sig inflammationsdämpande), samtidigt som samtal och beteendeförändrande interventioner. Som sagt allt hänger ihop hos oss människor och vi behöver alltid se till helheten för varaktiga positiva förändringar.

Vidare talade Helena Schiller doktorand på folkhälsa om sömnbristens påverkan på dagtidsfunktioner och Petra Lindfors professor i psykologi pratade om återhämtning och kopplingen mellan hjärna och kropp, men mer om detta berättar jag i nästa veckobrev.

Yogaveckan som följer kommer vi också fokusera på kundalini yogans teknologi för bra sömn och jag tar även upp ayurvedas råd vid stress och sömnproblematik. Så ha det bra till dess!
Siri Simran Malmhake