Bloggen om hälsa

Shopping Basket

Your Basket is Empty

Quantity:

Subtotal

Taxes

Delivery

Total

Allt om ett friskt liv

Blog

« Back to Blog

Yoga veckobrev 9 VT-16 "Neuro nyheter"

Posted on 8 April, 2016 at 4:09

comments (141)

Hej och Sat Nam!

Hoppas jag inte tråkar ut er med mer prat om hjärnan men jag tycker det är så intressant och har sådana intressanta kopplingar med det vi gör i yogan. En färsk studie som publicerades bara här om dagen visade att vi blir mer stressade av att inte veta om något obehagligt ska hända än om vi faktiskt vet att det kommer hända. Studien som publicerats i Nature Communications gick till så att försökspersonerna fick gissa om det låg en orm under en hög med stenar. Om det fanns en orm så fick man en lätt elektrisk stöt. Man mätte stressmarkörer och genom detta kunde man se att personerna blev mer stressade av att inte veta om ormen låg där än om de fick reda på att ormen fanns och de skulle få en stöt. Slutledningen är den att när stressaktivering sker (både vid befogad som obefogad anledning) så är det ett energipåslag som gör att vi agerar och kan hantera den stressfyllda situationen. Vid osäkerhet vet vi inte om stresspåslaget behövs och vi får inte heller utlopp för det vilket skapar ännu mer stress. Forskarna nämnde vidare att det kan vara en av anledningarna till att meditation och ett förhållningssätt där man är närvarande i nuet ger ökad stresstålighet – man oroar sig mindre för vad som eventuellt kan ske och har tilltro att man kan hantera det om så sker.

Det finns andra intressanta studier som kom ut i dagarna. En studie publicerad i ”Neuron” handlar om att man upptäckt vad som lite komiskt benämns ”anti-minnen”. Lite likartat fysikens för inte så länge sedan upptäckta antimateria så skapar tydligen hjärnan antiminnen. Här lägger jag gärna in en liten notering om Ayurvedans princip om mikro och makro kosmos, samt ”as above, so below” – allt återupprepar sig i liknande mönster i detta universum. Men åter till vårt eget lilla universum under skallbenen. Jo, vid inlärning av något nytt sker en signifikant ökning av elektriska impulser mellan synapserna, en liten elektrisk storm kan man säga. Men den nya studien visar att för att inte denna elektriska storm ska sprida sig över hela hjärnan och skapa totalt kaos genom att samtidigt aktivera ett otal andra minnen eller skapa epilepsianfall så går de elektriska impulserna liksom tillbaka och blir ännu lägre än innan. Nästan som att minnet som lagts försvinner igen. Kanske är detta också en av anledningarna till att vi behöver upprepa nya kunskaper för att de ska fästa ordentligt – den elektriska inputen blir mindre och därmed mindre chans till ”anti-minnen”, och kunskapen blir mer cementerad i synapsmönstret. Den senaste meningen var min egen fundering. Men det är också så att efter en viss tid av aktivering i hippocampus (ca 1 månad +) så skickas minnen vidare till neocortex för långtidsförvaring men då måste också den biokemiska aktiveringen och kontakten mellan synapserna hållas igång.

Men hav tröst – minnen och inlärning finns visst kvar även om vi inte tror det visar en annan studie. Där har man lyckats aktivera minnen som blivit glömda hos råttmodeller med Alzheimers genom optogenetisk stimulering. Det låter väldigt science fiction och kommer antagligen att vara så en tid till eftersom tekniken är för farlig att använda på människor än så länge. Ja, vi håller tummarna att Macchiarini och hans sponsorer inte läggar vantarna på detta ;-)

Om du tycker det var spejsat med mekanisk minnesaktivering ska du lyssna på den här – man har utfört lyckade försök att faktiskt sudda ut redan lagrade minnen! Om ni inte har sett filmen ”The Eternal Sunshine of the Spotless Mind” så kan jag rekommendera den. Vad man prövade var en slags ljuspekare som kunde gå in i hjärncellens ”ryggrad” och de-aktivera lagda minnen. Man hoppas att detta möjligen kan leda till att hjälpa personer med svårbehandlad PTSD, eller i alla fall öka vår förståelse för hur minnen läggs.

Den mänskliga kroppen och hur den fungerar egentligen är en mystisk och fantastisk värld att utforska. Och just därför är det riktigt intelligent att vara ödmjuk inför hur lite vi faktiskt vet, och tänka på att inte låta besserwissrar slå dunster i ögonen på oss. En riktigt bra artikel i DN om detta:

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/studier-i-rent-nonsens/

Hoppas ni tyckte detta var spännande och lärorikt. Och minns var ni hörde talas om dessa studier först!

Siri Simran

Ps Glöm inte att boka in dig till nya terminen start 2 maj, och det finns några platser kvar på detox kursen lördagg 16 april – den vill du inte missa, med en rening kan du komma tillbaka till din bästa version!

Yoga veckobrev 1 VT-16

Posted on 28 February, 2016 at 11:53

comments (266)

Hej och Sat Nam!

Nu har den härliga vårterminen med yoga kommit igång. Kanske känns kroppen lite ovan vid rörelserna och ställningarna, och sinnet lite otämjt och bångstyrigt. Men allt kommer i sinom tid harmonisera sig vart efter kroppen vågar ta ut svängarna och hjärnaktiveten följer mantra och andning. Som en liten orkester som behöver spela upp sig efter sommaruppehållet är du och ditt fantastiska system av liv, vilket tarvar struktur och harmonisk interaktion för optimalt flöde och uttryck.

Om du är ny för yogan, eller hållit på ett tag, så vill jag bara säga – fortsätt yoga! Om du har yogat men hamnat på villovägar vill jag uppmuntra – kom tillbaka till yogan! Och här är en studie som kan visa varför, i alla fall när det gäller hjärnan och dess hälsa och utveckling:

”En studie gjord 2015 på National Institute of Health i Bethesden, Maryland, Usa, på yogans effekt på hjärnan visade detta:

· Personer som yogade hade fler hjärnceller än de som inte yogade

· Långvarigt yogautövande förebyggde åldersrelaterad decimering av hjärnbarken (neocortex)

· En kombination av olika delmoment i yogan hade olika effekt på hjärnan:

- Meditation + Andningsövning = gav större primär visuellt cortex vilket ger en mer akkurat uppfattning av den yttre världen

- Yogaställning + Meditation = gav större hippocampus, större posterior cingulate cortex, större superior parietal cortex – vilket bidrar till ökad självmedvetenhet, större kapacitet av arbetsminnet, och reducerad stress

· Ju fler timmar yoga per vecka desto större koncentrationsförmåga, visualiseringsförmåga, och stressreglering

· Ju fler år av yoga desto tjockare hjärnbark i vänstra hjärnhalvan, och en hjärna som var mer inställd på positiva känslotillstånd.”

Whats not to like? Välkommen på Kundalini Yoga!

Ha en fin helg,

Siri

Yoga veckobrev 6 VT-15 "Vafför gör de på detta viset?" Om yoga, hjärnan och hela människan

Posted on 16 March, 2015 at 7:50

comments (158)

Yoga veckobrev 6 VT-15

”Vafför gör de på detta viset?” – Kundalini Yoga, hjärnan och hela människan

Oj oj oj, vilket jätteämne jag tog på mig vid beslutet att försöka förklara kopplingen mellan det vi gör i kundalini yogan och vad som sker i hjärnan, nervsystemet och kroppen. Men jag gör ett tappert försök och först ut på banan är inget mindre än Ego – finns det och i sådanafall vad sker vid yogautövandet?

Det finns olika definitioner av ”ego” beroende på vem som talar och vilken gren av vetenskap, filosofi, religion etc som representeras. Jag kommer dra mina slutsatser från neurovetenskap och hur det relaterar till yogautövande. Men många av de olika kunskapsområdena interagerar och t ex finns teorier inom neurovetenskap att Freuds definition av ”ego” är hjärnbarken vilkens högre exekutiva funktioner belägna i övre delen av hjärnan kan balansera, kontrollera och hantera ”id” vilken enligt Freuds förklaringsmodell är ohämmade önskningar, drifter och rädslor, vilket rent anatomiskt och funktionellt låter som en beskrivning av det limbiska systemet beläget i nedre delen av hjärnan.

Som sagt jag tror framtiden ligger i ökad förståelse och respekt för olika traditioner och att dra nytta av de olika teorierna för att kunna få en större bild och sedan undersöka närmare med alla tillgängliga medel. Ödmjukhet och en ständig nyfikenhet att söka svar är goda egenskaper att odla för alla upptäcktsresande inom vårt universum och förbi.

Här är ett litet sidospår men väl värt att kika på eftersom kvantfysiken och ayurveda möts i vacker matematik, presenterat av respekterade kvantfysiker Dr John

Hagelin:https://www.youtube.com/watch?v=4u3f7_p1i8c Men jag vill påpeka att det inte riktigt stämmer att TM meditation är den enda bevisade meditationstekniken mot hjärtproblem eftersom vi i Sverige har forskat mycket på just medicinsk (kundalini) yogas effekt på hjärtat. Kanske ett amerikanskt problem att förvirra inhemska resultat med ”enda i världen” ;-)

Så tillbaks till vår vän ego. Ibland kan man tro att detta är den egna personen och den man är, men det kan vara bättre att både i talspråk och när vi reflekterar över oss själva formulera om det till att man tänkt och betett sig egoistiskt på ett sådant sätt att man vill försvara självet mot upplevda hot eller för eget intresse, och att man tränar på att mer neutralt reflektera över hur ego eller uppfattningen om självet tar form.

Neuroforskare har mer kommit fram till att den anatomiska boplatsen för en uppfattning om jaget lutar åt ökad aktivitet bland annat i mediala främre pannloberna. Försökspersoner fick göra ett neutralt uttalande som ”vatten är livsnödvändigt” och ett personligt ”jag är en god vän”, vid det personliga uttalandet engagerades detta område som också har med högre kognitiva funktioner och processande att göra vilket kan påvisa att personerna använde detta område för att checka in med självet.

Neurobiolog Dr LeDoux har sagt att ”vi är våra synapser, och vår känsla av självet kan vara ett komplext mönster av synaptiska kopplingar”, och det verkar ju logiskt vilket följande resonemang visar från studier gjorda av Dr Rajvanshi:

I främre delen av hjärnans frontoinsular cortex finns ovanligt många av de så kallade VEN neuronerna även kallade spindelceller. Dessa hjärnceller upptäcktes på 20-talet men man har inte forskat så mycket på dem förrän på senare tid. De här neuronerna finns det inte så många av bara 200”-400 000 jämfört med resten av hjärnans 100 miljarder, och de utvecklas strax efter födelsen för att nå sitt maximala nummer vid 8 års ålder. Men de är extra stora och har dessutom endast en fet dendrit (förgrening) vilket gör att signalerna mellan cellerna går fram oerhört fort. De här cellerna ”tänker” inte själv men vad de gör är att de organiserar och orkestrerar tankar mellan passande strukturer. Framförallt står de i nära samband med strukturer som hanterar våra sinnen och vad som försiggår där utanför skallen. Det finns även grupper av VEN i anterior cingulate cortex och man kan därför anta att de också har en uppgift att hantera känsloreaktioner på inkommande information. Intryck och information skickas därför snabbt vidare till andra delar av hjärnan för att tolkas och beslut tas.

Det fina med kråksången är att man upptäckt att dessa neuroner kan påverkas medvetet genom meditation. Vikten av det här är oerhörd eftersom det i slutändan handlar om hur man uppfattar livet utanför i förhållande till uppfattningen om självet och om man lever ett liv i rädsla och ilska eller inte. Genom fokus vid ”tredje ögat” mellan ögonbrynen och repetition av mantra kontrolleras aktiviteten av VEN och man skapar en stabil upplevelse av självet. Teorin är att egos inre behov och önskningar oftast inte blir tillfredsställda i den yttre världen (mycket basala och grundläggande omedvetna behov men också mer medvetna önskningar) tvärtom skapas konstant en konflikt vilket bygger omedveten ilska eftersom den yttre verkligheten ständigt kör över våra inre önskningar, hopp och behov.

Konflikthantering och logiskt resonerande blir möjligt när VENs hjärnsignaler kan modifieras så att mindre konflikt uppstår inom individen. När vi med lugn och klarhet kan tolka syn, hörsel, känsel, lukt, smak information utan att aktivera rädslocenter i onödan. Kanske blir vi mer medvetna, alltså väljer i lugn och ro hur vi vill förhålla oss och reagera/agera. Kanske kan vi inse att vi inte behöver tolka omgivningen efter gamla ”stories” och minnen som inte längre finns. Vill också tillägga att studier visar hur kundalini yoga meditation jobbar direkt med anterior cingulate gyrus (som bland annat är hjärnans växellåda som ska kunna byta spår och tänka nya tankar) men mer om det i ett annat veckobrev.

Vår uppfattning av självet sitter också mycket i proprioceptionen av kroppen – att uppleva sig själv, hur kroppen känns och var den befinner sig i utrymmet. Den är viktig för att vara och äga sin kropp, för integritet och våga röra sig i den yttre världen. I alla muskler, leder och över huden finns små receptorer som skickar signaler vidare till nervsystemet. I musklerna läser de av förändringar i längd och hastighet, i lederna dess vinklar och position, och på huden små mikrorörelser. Receptorer för ansträngning, kraft och tyngd finns också med. Allt det här gör att vi bygger upp en bild av självet som den egna kroppen och signaler om vi är spända och oroliga eller avspända och harmoniska till exempel. Med yogans alla olika rörelser och sträckningar byggs alltså en starkare koppling och förtrolighet med kroppen upp, samtidigt som stressresponsen regleras.

Spända ihopdragna muskler skickar information om hot och stress till hjärnan som responderar med passande hormonutsöndring för att undkomma faran. Utsträckta elongerade muskler berättar att vi är trygga, mår bra och kan vila. Snyggt säger nervsystemet då kör jag igång det parasympatiska programmet så vi kan ha ett schysst immunförsvar och bygga upp oss igen.

Det är därför möjligt att kroppen kan ge oss information som inte de andra sinnena kan och det är möjligt att mycket av vår intuition sitter här, om vi lär oss lyssna på kroppen. genom yogautövandet kommer vi närmare sanningen att låta kroppen vara vårt tempel.

Kommer du också att tänka på allt tjat från yogafröken att ”sitta med förnimmelserna, upplevelsen av kroppen, att vara närvarande och med i alla övningar”? Och det lär bli mer av det när vi ses på yogamattan nästa vecka, ha en riktigt fin helg till dess!

Siri Simran Malmhake

Yoga veckobrev 5 Vt-15 Yoga + hjärnan

Posted on 6 March, 2015 at 7:20

comments (426)

Veckobrev 5 VT-15

Som ni kanske känner till så har jag ju denna termin börjat läsa neuroscience and behaviour (neurovetenskap) med ett amerikanskt universitet. Hjärnan och dess mysterier har länge fascinerat mig och under åren har jag genom självstudier, föreläsningar och kurser tagit reda på så mycket som möjligt. Men som sagt nu har jag tagit det till en ny nivå, även om mitt heuretiska intresse gjorde att jag svarade på universitetets 180 frågor om hjärnans strukturer och dess uppgifter innan jag hunnit få kurslitteraturen ;-)

Ju mer jag lär mig om vår vackra och fantastiska mänskliga hjärna ju mer förstår jag hur Kundalini yogan fungerar och varför man mår så himla bra av den och upplever att man kommer tillbaka till sitt rätta jag som funkar som man ska när man gjort den. Kundalini yogan går flera tusen år tillbaka i tiden. Den hölls avskärmad från ”vanlig” yoga och lärdes ut till utvalda och dedikerade yogis, munkar och kungligheter. Kundalini yogans syfte var att öka medvetenheten hos utövaren, att väckas upp ur den slummer som vi är vana att leva i, alltså att vi låter en slags autopilot styra vårt liv, våra upplevelser och vanor. Kundalini yogan benämndes därför ”the Yoga of Awareness” - medvetandes yoga.

Autopiloten som yogis och rishis upptäckt styrde människors liv är vad vi idag kallar det undermedvetna. Det undermedvetna finns med oss sedan fosterstadiet och är som en konstant pågående videoinspelning av vad personen upplever, förnimmer, hör, känner, tänker, och med sitt eget lagringsutrymme av aldrig sinande kapacitet. Det vi sparat på disken fortsätter sedan att omedvetet styra våra val, tankar och beteenden i livet. Det undermedvetna ligger bakom 95-98% av vårt beteende, handlingar och tankar, och det färgar i stort sätt hela vår ide’ om vårt liv och vad vi tycker oss uppleva, som en story i bakgrunden om hur saker och ting är och vad det är vi ser vilket inte nödvändigtvis är den faktiska sanningen. Det undermedvetna behövs för många funktioner men vad vi strävar efter är ett ökat medvetande som kan frigöra negativa minnen och beteenden på både mental och cellnivå. Att leva medvetet handlar om att vara fullt närvarande i ögonblicken som blir ett liv, uppleva tidlösheten och bli en medskapare på bästa sätt.

Kundalini yogans jobb är att väcka upp oss och börja fungera medvetet. Så här sa Yogi Bhajan kundalini yogamästaren som tog denna tradition av yoga till västvärlden i en föreläsning (ja, som en riktig yogi var han ofta humoristisk) ”In kundalini yoga we fry the subconscious mind. We make a toast out of it and eat it. It is one of the best dishes we make. We have a technical knowhow to approach this subconscious mind which sits behind your mind and does the mischief”

Så hur går det här till? Det finns många olika aspekter som kundaliniyogan jobbar på och många olika plan varav en del äger rum i de esoteriska subtila nivåerna i form av prana dvs den subtila livskraften och chakrasystemet vilket ligger i tvåvägskommunikation med den fysiska kroppen och olika organ så att livskraften kan flöda, inte minst i hjärnan. Hjärnan har 100 biljoner neuroner, varje neuron är i kontakt med många andra celler, det finns 1,000,000,000,000,000 kontakter i hjärnan, den väger 2% av kroppsvikten och använder 20-30% av alla kalorier som konsumeras under dagen. Hjärnan är involverad i hur du tänker, hur du känner, hur du agerar, hur du interagerar, och vem du är som person.

Hjärnans olika delar kan vara underaktiva eller överaktiva vilket synliggörs i spect röntgen där aktivitet visar sig i form av blodtillströmning i olika områden. Eftersom alla delar har sina uppgifter och är viktiga på sitt sätt så är en balanserad funktion av hela hjärnan viktigt för att må bra och fungera optimalt som människa. Obalans skapar alltså specifika problem som går att härleda till en plats i hjärnan. T ex kan överaktivitet i anterior cingulate gyrus skapa återupprepande tankar som inte vill släppa och ett kontrollbeteende, det här beror på att anterior cingulate gyrus är hjärnans växellåda vars funktion är att hjälpa oss byta fokus på det vi ger vår uppmärksamhet och att kunna gå från en tanke vidare till en annan, alltså skapa tankekedjor, förståelse och se större sammanhang. En underaktivitet i detta område däremot gör att man känner sig ogrundad och har svårt att motivera sig.

Det här är bara ett exempel på hur det kan fungera med obalanser i hjärnans aktivitet. Med kundalini yogans teknologi skapar man mer harmoni i hela hjärnan genom de olika elementen vi genomför i ett pass och med olika meditationstekniker. Ingenting av det vi gör i yogan är en tillfällighet, allt har sitt syfte och är rejält smart. Men mer om vad som händer i kroppen och dess huvudkontor under yogapasset berättar jag i nästa veckobrev.

Med det önskar jag dig en skön helg med djupa njutningsfulla andetag ute i naturen!