Shopping Basket
Your Basket is Empty
Quantity:
Subtotal
Taxes
Delivery
Total
Allt om ett friskt liv
Blog
Yoga&Ayurveda Sommarbrev 1 2015
| Posted on 25 June, 2015 at 2:48 |
comments (259)
|
Siri Simran
Yoga&Ayurveda Sommarbrev 1 Onsdag 2015-06-24 ”En medicinsk världsnyhet”  Till frukost
fick jag en underbar energikick som jag verkligen går igång på. Nej jag kommer
inte göra en utläggning om chiafrön och kokosolja här, tyvärr eller kanske va
skönt att slippa tänker ni ;-)Som ni
kanske känner till så är jag ju ayurvediker med fokus på helhetshälsa och
naturmedicin, men också en student i neurovetenskap. Hälsotrenden för att inte
kalla den hälsohetsen som råder just nu ligger mig väl i fatet efter att ha
fått spendera de senaste 30+ åren med mina groddar och alger underground så att
säga – tiden har till slut kommit när den övervägande massan nåtts av insikten
om yogan, kosten och miljöns betydelse! Vad jag tycker är betydelsefullt är att
förstå hur och varför naturmedicinen som ayurveda fungerar med skolmedicinen
och vår i väst vedertagna bild av fysiologi och anatomi som förklaringsmodell jämte
den ursprungliga modellen, därför följer jag dagligen forskning över hela
världen och får information som ger samband vilka stödjer och förklarar ayurvedisk
kunskap om hur människan bibehåller sin hälsa, undviker sjukdom och för tidigt
åldrande. Denna morgon
fick jag i mitt knä en helt ny studie gjord på Institute of Clinical Medicine,
Aarhus University Hospital, Denmark, med Elisabeth Svensson, PhD, som ledare
för forskningsteamet. Man har funnit att personer som genomgått ”truncal
vagotomy”, alltså fått vagusnerven helt avskuren hade 50% mindre incident av
Parkinsons sjukdom. Personer som fått vagusnerven delvis avskuren, ”super-selective
vagotomy”, hade däremot inget skydd mot Parkinsons och låg istället på samma
siffror som kontrollgruppen. Att skära av vagusnerven var en metod som användes
för cirka 20 år sedan vid magsår. Så vad betyder då detta? Jo vagusnerven är
kroppens största kranialnerv som är en del av parasympatiska nervsystemet och
är kommunikationsförbindelsen mellan hjärnan och de inre organen som hals,
lungor, hjärta, mage och tarmar. Informationen som går åt båda hållen berättar
om hur läget är och om något behöver åtgärdas. Till exempel kan upplevelsen av
stress skicka signalsubstanser till mage och tarm att nu är det fara å färde
och matsmältningen måste bortprioriteras. Samtidigt går meddelandet ut till
hjärtat att pumpa fram blodet snabbare till de yttre extremiteterna så vi kan
slåss eller springa, och binjurarna bistår med passande stresshormoner för att
ha tillgång till tillfällig energi att hantera detta verkliga eller upplevda
hot som framkallade stress. Studien,
”Vagotomy and subsequent risk of Parkinson’s disease”, ledd av Elisabeth
Svensson var mycket väl genomförd och med kontrollgrupp. Vad man också fann var
att personer med Parkinsons ofta lidit av förstoppning i flera år innan
Parkinsons manifesterades samt att det tagit upp till 20 år att utvecklas. Vad man
nu vill fortsätta utforska är vad som får enteriska neurotropiska patogener att
ta sig in i hjärnan genom vagusnerven. Inom
Ayurvedan och i de gamla Veda skrifterna, alltså kunskapsböckerna om hälsa
daterade cirka 2000 f.kr, står att sjukdom börjar i magen. Inom ayurvedan
jobbar vi alltid med att stödja och främja matsmältning och förbränning först
och främst, så kallad ”agni”, som lättast kan översättas med thermogenesis. Det
vi stoppar in i munnen tar vägen någonstans och måste tas om hand på bästa och
mest effektiva sätt. Tänk dig en sopstation som inte sköts, vad händer då.
Samma sak i våra kroppar, svårsmält kost i kombination med en nedsatt
matsmältningsförmåga genom till exempel stress är en grogrund för sjuka celler
och patogener. Att dessa sedan kan ta sig vidare är alltså ny forskning som har
likheter med galna kosjukan, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, där kontaminerat kött
i förlängningen ger neurologisk sjukdom. Det här är
alltså ny spännande forskning som antagligen kommer påvisa vikten av kost och
stresshantering för att förebygga neurologisk sjukdom. Om du vill
lära dig mer om hur man främjar sin personliga hälsa och matsmältning på bästa
sätt med ayurveda så är du välkommen att kontakta mig på info at
simrancenter.com Ha en skön
sommar och ta tillvara ledigheten att bygga dig frisk med rätt mat och rörelse
för framtiden. Siri Simran
Malmhake Ayurvedisk
rådgivare, Kundalini Yogalärare, och Mindfulness instruktör Källa: Annals of neurology, American Neurological
Association
Publication manuscript accepted 2015-05-29
Elisabeth Svensson, PhD et al, Institute of Clinical Medicine, Aarhus
University Hospital, Denmark
“Vagotomy and subsequent risks of Parkinsons’s disease” |
Yoga veckobrev 4 VT-15 Mer om tarmen, inflammation och hjärnan
| Posted on 27 February, 2015 at 5:48 |
comments (95)
|
 De senaste
veckobreven har jag skrivit om både tillsatser i maten och inflammation.
Glädjande nog har just dessa ämnen kommit upp på tapeten i media i veckan. Både
Svt och DN rapporterar om forskning som visar sambandet tarm, inflammation och
övervikt (http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillsatsen-som-gor-oss-sjuka-och-feta/ Förhoppningsvis kommer media också ta upp MSG
glutamats negativa påverkan på hypothalamus och produktionen av leptin
(signalsubstansen för mättnad, se veckobrev 1) och hur det leder till fetma,
men ni vet var ni hörde det först, som vanligt ;-) Varför är
inflammationer så farligt och varför är tarmen så känslig för detta? Som jag
skrivit om tidigare så skapar vår moderna livsstil förhållanden som kroppen
biologiskt är programmerad att svara på med inflammation, ett av dess starkaste
vapen mot faror som patogener. Här är några orsaker till störd tarmhälsa: Tillsatser i
maten Färdiglagad
och felaktigt tillagad mat (hårt stekt, grillat) Mediciner (
t ex antibiotika men även receptfri smärtlindring som ibuprofen) Miljötoxiner Stress! Under 99%
procent av mänsklighetens historia har vi levt utan dessa faktorer och med en
diet och livsstil helt annorlunda än den vi har nu. Vår tarmflora och dess goda
bakterier som stödjer vår överlevnad såg också helt annorlunda ut. I en studie
där frivilliga levde i en månad på vad man skulle kunna kalla stenåldersdiet så
minskade blodets nivåer av endotoxiner med 31%, medan kontrollgruppen som åt
typisk västerländsk kost ökade endotoxin nivåerna med hela 71%. Detta
betyder att toxiner tagit sig igenom tarmväggen och in i blodcirkulationen pga
att födan skapar inflammation som i sin tur decimerar den goda tarmfloran som
försvarar tarmväggens integritet och leder till ”läckande tarm”
hyperpermeabilitet. Med tanke på att 70-80% av vår immunitet sitter i tarmen så
måste vi ta hand om och vårda vår flora. Förutom de
tidigare råden jag skrivit om (veckobrev 3) som motion, meditation, stresshantering,
ren naturlig kost, antioxidanter och medicinala kryddor, så kan det vara bra
att fylla på dagligen med probiotika. Själv äter jag förutom tillskott också
fermenterade och syrade grönsaker i form av surkål, syrade morötter, och kimchi
vilket är en thailändsk lite starkare variant. Enligt
studier på naturfolks tarmflora i nutid och även från tidigare samlar/jägar
stammen Hazda så är tarmfloran vi har nu i urbana samhällen en helt annan
uppsättning. Men de goda bakterier vi har nu och som är mest forskade på är
dessa och de har sinsemellan lite olika effekter och uppgifter: För
immunförsvaret: L. paracasei, L. rhamnosus, L. acidophilus, L. fermentum, L.
plantarum, bifidobacterium longum, bifidobacterium animalis, L. reuteri, L.
johnsonii För sin anti
inflammatoriska effekt: Lactobacillus paracasei, L. plantarum, Pediococcus
pentosaceus Tarmbakterierna
har betydelse för hur väl blod hjärnbarriären faktiskt fungerar också, enligt
ny svensk forskning http://ki.se/nyheter/tarmbakterier-paverkar-skyddet-fran-blod-hjarnbarriaren Vilket gör
att man tar på allvar antibiotikas förödande konsekvenser för tarmfloran. Men vad
som också är viktigt att förstå är att den goda floran måste etableras tidigt i
livet från mamman genom vaginal födsel och genom bröstmjölk. Kejsarsnitt har visat
sig ge barnet en annan bakterieflora som består mest av stammar vanliga på
sjukhus, men vad barnet behöver är bakterier från modern som ger ökad immunitet
samt bygger upp en frisk blod hjärnbarriär. Bröstmjölken är sedan ännu en
superviktig infusion inte bara av näring men även bakterier som bygger
immunsystemet. Studier visar
även hur tarmflorans välmående har betydelse för mental hälsa och kognitiva
funktioner (utöver den negativa effekt som inflammatoriska cytokiner har på
hjärnan). Det är genom vagusnerven som kommunikationen tarm/hjärna och även
motsatta hållet sker. Eftersom bakterierna är involverade både i produktionen
och responsen på viktiga signalsubstanser för energi och humör som serotonin, melatonin,
dopamin, acetylkolin och GABA så förstår man hur viktigt det är att ha en god
flora. Det här är mycket intressant forskning och man kan med stor sannolikhet
använda probiotika i gastrobiologisk psykiatri. De stammar man funnit mest
effektiva med närmast medicinsk effekt vid depression och vid oro är: L. acidophilus, L. casei, L. rhamnosus Om du vill lära
lite mer om svensk forskning på tarmfloran finns en länk här med professor
Robert Brummer som forskar vid Örebro Universitet (börjar vid 14min) http://www.tv4play.se/program/vetenskap?video_id=2275599 Jag vill
dock lägga in en fotnot att kommentaren om att man innan födelsen har en steril
tarm inte längre visat sig stämma eftersom bakterier finns både inne i
livmodern och i fostervattnet. Kanske vi helt enkelt måste inse att ”vi” är en
minoritet och att det är smart att stödja sina allierade! Frid till
dig och dina mikroskopiska vänner! Siri Simran |